Wednesday, July 21, 2010

Arbetsförmedlingen, Uddevalla (1980-tal)

Postmodern, blek, turkos...

Nuvarande Arbetsförmedlingen i Uddevalla är väl värt ett besök för alla oss som frossar i fula byggnader. På en öde asfaltsyta återfinns denna ljusa, låga byggnad som sett sina bättre dar. Det turkosa taket är rundat och går ihop med den översta våningarna och fönsterna sitter så att säga i takutfallet. Mycket märkligt.

P-huset Vesslan, Malmö. (1960-tal)

Tidstypiskt P-hus

P-hus för 200 fordon från 1960-talet. (exakt årtal har jag ännu inte funnit) Byggnaden ingår i en större affärs-, bostads- och parkeringsfastighet med butiker i gatu- och källarplan samt en huvudbyggnad i fyra våningar. Den innehåller 33 bostadslägenheter, ICA Supermarket, second-hand samt detta P-hus.

P-huset Vesslan är en av de identifierade platser där inbrottsrisken är som störst i Malmö enligt Polisen. Byggnaden ligger i det område som förväntas förändras kraftigt de närmaste åren iom öppnandet av City-Tunneln och den förändring av gatumiljön som då ska göras, bland annat vill man att Smedjegatan ska rymma butiker och få ett grönt stråk.

Länsstyrelsen, Malmö (1972-74)

Utanpåliggande ventilationskanaler!

Rent fantastisk byggnad där det viktigaste i arkitekturuppdraget var en flexibel kontorslösning vilket resulterade i tex. utanpåliggande ventilationskanaler. Vi ser allt som hör 1970-talet till: stålkarmade fönsteromfattningar, blänkande plåtfasad, synlig bärande betong och modernistiskt formspråk. Bygganden är byggd för att vara ett utpräglat kontorshus och rymde från början Länsstyrelsen. Idag återfinns Skatteförvaltingen här. Är detta Malmös fulaste hus? Är det det främsta exemplet på 1970-talets arkitektur och mordernistiskt tänkande? Ni avgör!

Byggår: 1972-74 ombyggt 1977-81
Arkitekt:Bernt Nyberg; Carl Nyrén arkitektkontor (byggnader) Per Friberg (landskap)
Byggherre: Byggnadsstyrelsen

Besök huset: Kungsgatan 13—15, Drottninggatan, Malmö


Tempo-huset, Uppsala (1961)

Uppsalas fulaste hus?

Här ser vi ett varuhus från 60-talets början som i liknande utförande återfinns i nästan varje svensk stad. Efter rivningarna (saneringarna) av äldre bebyggelse i stadskärnorna poppade denna typ av byggnad upp. EPA, DOMUS eller TEMPO stod på skylten utanför. Nyligen var byggnaden med i omröstning om "Uppsalas fulaste hus" men vann inte, det gjorde Musikens Hus. Idag huserar Åhléns i huset och fortsätter den tradition av varuhus som funnits sedan starten. Idag diskuteras en inglasning av fasaden. Enligt YIMBY Uppsala anser äldre personer som kanske minns den tidigare bebyggelsen att TEMPO-huset är fult medan yngre och arkitekter ser andra värden, kanske främst kulturhistoriska värden då byggnaden berättar om en period i svensk historia vi inte bör glömma.

Mandolingatan, Västra Frölunda (1963)

Välutvecklad trafikseparering

Skivhus i tolv våningar på Mandolingatan i Västra Frölunda. Betongbyggnaderna ligger nära torget (Frölunda Torg) där byggherrarna hade stora tankar om hur boendemiljön skulle te sig i början av 1960-talet. Västra Frölunda var det första område som byggdes utifrån de nya idéerna om total trafikseparering. All genomfartstrafik går på leder längre bort från bebyggelsen och endast mindre vägar leder fram till boendemiljöerna. Mellan byggnaderna som är placerade framför varandra på rad återfinns gräsmattor och planteringar. I början av 2000-talet renoverades entréer och fasader.

Kjellmansgatans Studentboende, GBG. (1969)

Studentförvaring

Fyravåningshus i gjuten betong med sjösten i fasaden byggt 1969. Byggnaden svänger längs Kjellmansgatan i Masthugget ned för backen och rymmer 212 enkelrum med eget badrum och gemensamt kök, bastu och publokal. En etta och tvårummare finns även. Korridorerna inomhus liknar en källare eller ett fängelse, då de är mycket mörka och ogästvänliga. Vintern och våren genomgick byggnaderna en omfattande renovering av särskilt taken (då de platta taken bognat av snötrycket) och ventilationen. Mängder av studenter har bott i byggnaden genom åren och har säkert fina minnen av tiden men vad tycker de om arkitekturen undrar jag? Hör gärna av er!

Tuesday, July 20, 2010

"Läppstiftet", Lilla Bommen (1989)

Postmodern skyskrapa

Vissa gillar "Läppstiftet" i Göteborg, andra tycker den är hemskt fult. Postmoderna byggnader har vissa av oss lite svårt för, frågan är varför?! Skriv gärna och berätta...
Läppstiftet är det namn vi Göteborgare använder till vardags men egentligen är det officiella namnet på den 86 meter höga byggnaden: Lilla Bommen. Arkitekten bakom skyskrapan är Ralph Erskine och den byggdes av Skanska för att rymma Skanskas huvudkontor i Göteborg. Invigdes 1989.

Friskväderstorget, Göteborg. (1959-60)

Framröstat till GBG:s fulaste hus!

Tag spårvagnen till Friskväderstorget och upplev detta enorma byggnad som upptar hela synfältet. Vitmålad betong blandas med röd-brun plåtfasad á la 60-tal. Friskväderstorget byggdes 1959–60 och kännetecknas av det åtta våningar höga skivhuset som rymmer 136 lägenheter. Tittar man noga ser vi hur den grå betongen givits mönster av träplankorna som agerade form så den gjöts. Ser ni träådringen? Kolla in byggnaden NU! Snart kan det vara för sent. Stadsdelen Biskopsgården har fått 18,8 miljoner i EU-medel till Projekt Tillväxt Biskopsgården. Att Friskväderstorget nu fräschas upp förvånar mig inte. Det är en trend och att allt fler miljonprogram, nedslitna bostadshus och övergivna torg står inför samma scenario.
– Det fula håller på att försvinna. Jag känner det. Vi har tröttnat på detta.

Våren 2010 hölls en omröstning I stadsdelstidningarna i Göteborg kallad:
”Stans fulaste hus”. Friskväderstorget vann med stor marginal. Tvåa respektive trea blev Högsbo kyrka och Dalheimers hus i Majorna.

"Skrapan" aka Skatteskrapan, STHLM (1959)


Skyskrapa kallad "Skrapan"

Går du förbi Medis och ned för Götgatan i Stockholm har du svårt att missa detta höghus som är 84 meter högt och har 26 våningar. "Skrapan", tidigare Skatteskrapan och även Studentskrapan, stod klar 1959 och är ritad av funkisarkitekten Paul Hedqvist, med en av Sveriges första curtan wall-fasader. Byggnaden var tidigare huvudkontor för Skattemyndigheten i Stockholm. Byggnaden var från början 24 våningar hög men två våningar med restaurang och skybar har lagts till i samband med ombyggnaden till studentbostäder. Arkitekt för om- och tillbyggnaden är Ahrbom & Partner, som arbetat med kvarteret sedan 1994.

Idag rymmer Skrapan en galleria som invigdes 2007 och som är belägen i markplanet.

SE Banken, Nordstan (1971-73)


Star Trek-hus i Nordstan

Uppfört 1971-73, ritat av Arkitektkontoret Lund Valentin. Betongkonstruktion med det oväntade fasadmaterialet: Aluminium, i ofantliga mängder! Bygganden är cirka 100 meter lång och rektangulär med fasad av aluminium i alla väderstreck. Utskjutande fönsterpartier mot Östra Hamngatan. När metalljalusierna är nedfällda under soliga dagar ger de byggnaden ett mycket slutet intryck. Nästan som något från en science fiction film. (SE Banken är till vänster på nedersta bilden)


Länssparbanken, Nordstan (1971-73)

Klassisism á la 70-tal

Här ser vi Länssparbanken, uppförd 1971-73 i rasande tempo på en yta som gjorts tillgänglig genom "sanering" av den tidigare bebyggelsen på 1960-talet. Arkitekt Sven Brolids kontor. Då var det renodlat kontorshus i sju våningar. Arkitekten har givit byggnaden ett klassiserande arkitekturuttryck genom den ljusa marmorfasaden och fönster i kvadratiska nischer. Bakom dem döljer sig såklart ett 1970-tals hus i betong och armeringsjärn. Här låg tidigare byggnader som till en början främst var bostäder och som liknade dem kring Vasagatan.

Sveriges Fulaste Hus är en Blogg av Inspirationsbyrån, Carina Sundqvist (Fil. Mag Kulturvård, Byggnadsantikvarie)

Nordostpassagen (1967-1970)



Betongpassage som ersatt landshövdingehus

Grå/bruna lamellhus från 1960-talets slut och 1970-talets tidiga år, belägna på Vegagatan, Nordostpassagen och Vegagatan i stadsdelen Olivedal. Utpräglat bostadsområde med plats för barnen att leka på de bilfria platserna mellan husen....men är det snyggt? Många tycker detta ser förskräckligt tråkigt ut. Vad tycker du?

Tidigare låg här Landshövdingehus, de flesta med röd sockelvåning, gulmålad träpanel i de ovan följande två våningarna och röda plåttak med tinnar och torn. Det fanns många småbutiker i bottenvåningen och så bostäder med innegårdar såklart. (se bilder i "Göteborg innan grävskoporna" av Robert Garellick

"Den Asplundska-tillbyggnaden" av Rådhuset (1936)


Stor debatt på sin tid!

Ta en titt på Gunnars Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs Rådhus, kallad "Andante". Här ser vi hur arkitekten återanvänt samma gula ton i putsen, de vita linjerna horisontellt och vertikalt, men gjort något radikalt nytt av det hela. Mycket funkis för pengarna och en vilt debatterad fråga i början av 1900-talet. Hur kunde man göra på detta viset! Men idag lägger man knappt märke till den förrän man väl tar en ordentlig till. det är faktiskt två (egentligen tre) byggnader från vitt skilja tider ihopfogade till en helhet. (Rådhusets nuvarande fasad är från 1817 och bakom den finner vi ett tvåvåningshus byggt 1624-26)

Bilden är tagen under en filmatisering av Selma Lagerlöfs liv.

Fd. Arbetet-huset vid Järntorget. (1959)

Sparsmakat med repetativ fasad

Vid Järntorget i Göteborgs östra sida finner vi en byggnad från år 1959 som tidigare huserade tidningen Arbetet Väst fram till nedläggningen 2000. Huset är alltså från 1959, och samma flyttade tidningen "NY Tid" in. Innan dess låg Arbetareföreningens Hus på platsen. Idag återfinns ABF, Arbetarerörelsens Folkhögskola, en optiker samt en restaurang i byggnaden. Arkitekturen är ren och repetativ med sina fönster grupperade om tre i horisontella rader. Byggnaden ser högre ut än vad den är genom ett arkitektoniskt knep. Byggnaden avsmalnar uppåt. Lägg märke till hur de yttersta fönsterna blir smalare ju högre upp vi riktar blicken!

Kora Sveriges fulaste hus!

Välkommen till bloggen: Sveriges Fulaste Hus!

Då jag stött på ett uppdämnt behov, både hos mig själv och andra, att diskutera vad som gör att vi trivs i en stadsmiljö ger jag mig nu ut på jakt efter Sveriges Fulaste Hus!

Men vad är egentligen fint eller fult? Vad gör att vi trivs? Går det att enas kring vad som gör att vi gillar en miljö och ogillar en annan? Finns det en gemensam nämnare?

Bloggen ska på ett lättsamt men ändå innehållsrikt sätt diskutera dessa frågor.

Fult eller fint? Ni avgör. Sänd mer än gärna in egna förslag på byggnader som kan kvala in!
info@inspirationsbyran.se

Ps. Bilden visar Hjällbo Kyrka.